Tillbaka till förstasidan www.snf.se


Kontaktperson Lilla Karlsö:
Björn Hjernquist

Välkommen till Lilla Karlsö
Naturreservatet Lilla Karlsö ligger utanför Gotland och ägs och förvaltas av Svenska Naturskyddsföreningen. Planera ett besök och upptäck öns säregna växt- och djurliv. Läs om Lilla Karlsös historia och om Naturskyddsföreningens verksamhet på ön.

Trafik från Djupvik 2010: 2 juli - 10 augusti
möjligen även en vecka i maj 20 - 26 maj men detta är oklart just nu

Short info

Bilder från 2009:


Sälar på Lilla Karlsö 2009.



Pilgrimsfalken på Lilla Karlsö den 27 juni.

Öfararen till Lilla Karlsö
Efter tre år öppnas återigen rutten Djupvik - Lilla Karlsö. I år med M/S Öfararen från Dalarö, som är 16,5 m lång och 5,45 m bred. Fartget byggdes 1979 i Norge som ambulansbåt. Den är nu ombyggd charterfartyg i Stockholms skärgård. Öfararen är ett av de få fartyg i sin storlek som har certifikat att trafikera större delen av Östersjön.


Läs om Lilla Karlsö
Här får du veta om öns historia och SNF:s verksamhet på ön.

Vill du se Gunnar Britses flygfilm från Lilla karlsö?

Besök Lilla Karlsö
Allt du behöver veta inför ditt besök på ön.

Naturvärden Lilla Karlsö har ett rikt fågelliv och flera sällsynta växter och svampar. Dessutom är ön en geologisk sevärdhet.

Gutefåret "Åilambi"
- behornat lantrasfår räddades på Lilla Karlsö.


Rasrena "hornfår", "åilambi" eller gutefår - ursprungsbesättningen av detta gamla gotländska lantrasfår betar på ön.

GutefårAkademin och Gutefårens Genbank

Lilla Karlsö
En skrift om Lilla Karlsös växt- och djurliv som pdf-fil. 48 sidor.

Växt och djurliv
En systematisk faktasamling (artlistor) om växt- och djurlivet på Lilla Karlsö. 61 sidor.


Gotlands natur
Alla naturskyddade områden på Gotland,

Naturskyddsföreningen Gotland

Gotlands Ornitologiska Förening

 

Ejdern – fortsatt nedgång
På Lilla Karlsö har ejdern minskat från 1.200 par till något hundratal de två senaste åren och i år kom endast ett fåtal ut med ungar. Så ser det ut på övriga Gotland också. Flertalet som lägger ägg överger bona efter någon tid. Förra året var de vi kontrollerade i mycket dålig kondition (magra), i år var honorna något bättre. I år var häckningen även två veckor senare än normalt, kläckningstoppen är just nu.

Det förefaller vara minst två olika problem;

1. Honorna har dåligt med mat under vintern och är i dålig kondition vid häckningsstarten – problemet finns kanske i de holländska (och möjligen danska) vattnen där de övervintrar.

2. Andra problemet är att de ungar som kommer ut inte har något att äta. Det finns inga märlkräftor den tid de flesta kläcks. Förr var det massförekomst av märlkräftor i slutet av maj, nu är det närmast tomt till början av juli. Vissa vårar förr var det också nästan tomt på ejderungar och just de åren kom märlkräftorna igång några veckor för sent för ejderungarna.

Att leta orsaker hos trutar och minkar är nog lite fantasilöst. Under de 20 år jag inventerade i Stockholms skärgård (1975–94) kunde man inte se något samband mellan fågelbeståndens utveckling och minkförekomst även om jägarlobbyister och andra jaktintressenter ouppörligen ropade på det. Visst fanns det öar med mink där man hittade minkdödade fåglar, men även en rad öar med mink och samtidigt gott om häckande ejder. Parallellt med minkökningen där ökade arter som tordmule och sillgrissla mycket starkt, liksom ejdern inom alla våra undersökningsområden och det var stora delar av Stockholms mellan- och ytterskärgård. Tobisgrisslan minskade kraftigt (och enstaka hittades minkdödade) men trenden för tobisgrisslan var lika på Gotland och andra delar där det inte fanns någon mink att skylla på, så problemen för tobisgrissla ska kanske sökas på övervintringslokalerna.

Om torsken skulle vara ett problem som rubbar Östersjöns ekosystem så skulle fågellivet i Östersjön väldigt ofta under tidigare sekler haft problem. Torsk är sällan så rikligt förekommande som miljödebatten vill göra gällande om man läser statistiken. Orsaken är säkert Östersjöns skiftande salthalt. Det normala för Östersjön har istället varit att skarpsill/strömming dominerat. För övrigt är torsken tillbaka i ganska bra bestånd, så just på senare år borde ejdrarna lyckats om torsken skulle ha varit inblandad.

Bifogar länkar till tre pdf-filer om torsk, skarpsill och alkor:

Torsk eller skarpsill – för mycket eller för lite och för vem?
Sillgrissleforskning
Sillgrisslor och ”sillsexor” – hur många?

 

Dramatisk nedgång av antalet ejdrar på Lilla karlsö och Gotland våren 2008

Naturskyddsföreningens miljöövervakning på Lilla Karlsö utanför Gotland visar att ejdrarna minskat dramatiskt i år. Ejderprojektets preliminära siffror visar dramatiska förändringar - hela 70% färre par i år jämfört med förra året. Projektet som pågått sedan 1973 har visat att ejderstammen ökade i början av 1980-talet och sedan låg på en nivå med omkring 1200 par fram till och med förra året.

Vårens ejdersträck var glesare än vanligt och det kom bara tillbaka omkring 500 ejderhonor för att häcka, 800 färre än i fjol. Flertalet honor var magra och ungefär 60 % av de som började ruva övergav boet efter bara några dagar. Översiktliga kontroller visar att situationen är likadan runt hela Gotland. Rapporter om minskning kommer även från svenska Ostkusten och Finska viken. Ejderstammen i Östersjön minskar! Orsaken till den stora nedgången är troligen honornas dåliga kondition. Det har varit omfattande födobrist på övervintringslokalerna kring de danska öarna där något måste ha hänt med blåmusslorna.

Bidragande till minskningen är sannolikt också att överlevnaden för ejderungarna under de senaste åren varit extremt dålig. Det har inte funnits någon mat till ungarna när de kläckts. Ungarna som äter märlkräftor måste ha god tillgång på märlkräftor från mitten av maj och framåt. Flera år har dock märlkräftorna blivit tillräckligt många först i början av juni. Förra året först i början av juli. Det har inte funnits mat till ungarna som därför dukat under.

Info: tillsynsman Lilla karlsö: Måns Hjernquist, 0703-126751 alt 0498-24 11 39mans.marlo@telia.com


• 10-årig åda i dålig kondition, med nykläckta ungar på väg från boet vid Lilla Karlsö.



• 9-årig hona i så dålig kondition att hon inte orkade gå ner till vattnet med de nykläckta ungarna.



• Åda på väg från boet med nykläckta ungar, en av få som var i god kondition.
Foton: Måns Hjernquist

 

2007-års fårklippare på Lillön (utöver Mårten o Måns)
:


Nedan i aktion
:

Föreskrifter för naturreservatet
Det finns en samling föreskrifter och regler för Lilla Karlsö för att skyddaden
känsliga naturen.

Läs om Lilla Karlsö i Sveriges Natur
Läs artikeln om Lilla Karlsö ur SNF:s tidning Sveriges Natur nr 6/00.

Rapport: 9 000 sillgrisslor dränks varje år i fisknät i Östersjön! - ett allvarligt hot mot arten! Läs!


Verksamheten på Lilla Karlsö är kvalitetsmärkt med ekoturismmärkningen "Naturens Bästa" ! Lilla Karlsö är först och hittills enda på Gotland!


Lillön


kaspiska trut, en årsunge


pilgrimsfalk - 2K hona


pilgrimsfalk - hane invid bohyllan


skogsduva


gråtrut


Även knölsvanar häckar


pilgrimsfalken på jakt i juni

en av öns gotlandssnokar

tormule

svalorna hämtar bomaterial

ejderhane

ejderhona

gråtrut

 

Lillön 2006


Landshövdingen Marianne Samuelsson klipper invignings-bandet (fårull) för nya båtlinjen.

Från 2005

hedpiplärka på Lillön

50 års jubileum 2004:

Bilder 2004

21 augusti sändes "Naturmorgon" från Lilla Karlsö

Bilder 2003

ÖstNytt filmade snokprojektet

Bilder 2002

Hebridian Spirit besökte ön i augusti

TV4 spelade in ett avsnitt av "Veterinärerna" med vet Håkan Onsjö.

Fågelräkning; 25 maj passerade 108 000 prutgäss - nytt svenskt rekord!