|
|
Välkommen till
Lilla Karlsö Trafik från Djupvik 2010: 2 juli - 10 augusti
|
Vill du se Gunnar Britses flygfilm från Lilla karlsö?
|
|
|
Ejdern – fortsatt nedgång Det förefaller vara minst två olika problem; 1. Honorna har dåligt med mat under vintern och är i dålig kondition vid häckningsstarten – problemet finns kanske i de holländska (och möjligen danska) vattnen där de övervintrar. 2. Andra problemet är att de ungar som kommer ut inte har något att äta. Det finns inga märlkräftor den tid de flesta kläcks. Förr var det massförekomst av märlkräftor i slutet av maj, nu är det närmast tomt till början av juli. Vissa vårar förr var det också nästan tomt på ejderungar och just de åren kom märlkräftorna igång några veckor för sent för ejderungarna. Att leta orsaker hos trutar och minkar är nog lite fantasilöst. Under de 20 år jag inventerade i Stockholms skärgård (1975–94) kunde man inte se något samband mellan fågelbeståndens utveckling och minkförekomst även om jägarlobbyister och andra jaktintressenter ouppörligen ropade på det. Visst fanns det öar med mink där man hittade minkdödade fåglar, men även en rad öar med mink och samtidigt gott om häckande ejder. Parallellt med minkökningen där ökade arter som tordmule och sillgrissla mycket starkt, liksom ejdern inom alla våra undersökningsområden och det var stora delar av Stockholms mellan- och ytterskärgård. Tobisgrisslan minskade kraftigt (och enstaka hittades minkdödade) men trenden för tobisgrisslan var lika på Gotland och andra delar där det inte fanns någon mink att skylla på, så problemen för tobisgrissla ska kanske sökas på övervintringslokalerna. Om torsken skulle vara ett problem som rubbar Östersjöns ekosystem så skulle fågellivet i Östersjön väldigt ofta under tidigare sekler haft problem. Torsk är sällan så rikligt förekommande som miljödebatten vill göra gällande om man läser statistiken. Orsaken är säkert Östersjöns skiftande salthalt. Det normala för Östersjön har istället varit att skarpsill/strömming dominerat. För övrigt är torsken tillbaka i ganska bra bestånd, så just på senare år borde ejdrarna lyckats om torsken skulle ha varit inblandad. Bifogar länkar till tre pdf-filer om torsk, skarpsill och alkor: Torsk eller skarpsill – för mycket eller för lite och för vem?
Dramatisk nedgång av antalet ejdrar på Lilla karlsö och Gotland våren 2008Naturskyddsföreningens miljöövervakning på Lilla Karlsö utanför Gotland visar att ejdrarna minskat dramatiskt i år. Ejderprojektets preliminära siffror visar dramatiska förändringar - hela 70% färre par i år jämfört med förra året. Projektet som pågått sedan 1973 har visat att ejderstammen ökade i början av 1980-talet och sedan låg på en nivå med omkring 1200 par fram till och med förra året. Bidragande till minskningen är sannolikt också att överlevnaden för ejderungarna under de senaste åren varit extremt dålig. Det har inte funnits någon mat till ungarna när de kläckts. Ungarna som äter märlkräftor måste ha god tillgång på märlkräftor från mitten av maj och framåt. Flera år har dock märlkräftorna blivit tillräckligt många först i början av juni. Förra året först i början av juli. Det har inte funnits mat till ungarna som därför dukat under.
2007-års fårklippare på
Lillön (utöver Mårten o Måns)
Läs
om Lilla Karlsö i Sveriges Natur
|
Lillön 2006
Från
2005 Bilder
2004 Bilder
2003 Bilder
2002
|
||